Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FINLANDS- fin3lands~. (stundom skrivet finn-) i ssgr: från l. i l. till l. utmärkande för Finland; finländsk.
Ssgr: FINLANDS-BLOMSTER. (†) växten Centaurea cyanus Lin., blåklint. Rothof Hush. 49 (1762; från Ångermanl.).
-LÄRFT. (†) 2 p:r (lakan) aff Finlandz lärfft. BoupptRArk. 1671.
-SVENSK. (nytt ord)
1) adj. Finlandssvensk lyrik. AMörne i SvHumT 1918, sp. 235.
2) sbst.: svensktalande finländare. Finlandssvenskarnas genomsnittslängd är 168,42 cm. mot 166,78 cm. för finnarna. Nordenstreng EurMänRas. 107 (1917).
-SVENSKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f. (nytt ord)
1) svensktalande finländska.
2) (det) slag av svenska som talas o. skrives av finlandssvenskarna. Finlandssvenska Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift. Bergroth (1917; boktitel).

 

Spalt F 589 band 8, 1924

Webbansvarig