Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FETISCH fetiʃ4, r. (m. Dalin (1851), Lundell); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(fetisch (fetich, fetish, fetisj) 1788 osv. fetisso, pl. -s, Kankel Hemmersam 57 (1674), Isogæus Segersk. 2 (c. 1700). fetisse Oldendorp 1: 299 (1786))
Etymologi
[jfr d. fetich, t. fetisch, eng. fetish, av fr. fétiche, av port. feitiço, konstgjord, ss. sbst.: trolldom, amulett, av lat. facticius, konstgjord (jfr FAKTIS). Formerna fetisso, fetisse äro bildade efter ä. t. fetisso, fitisse l. liksom dessa i direkt anslutning till port.]
1) (i sht rel.-hist.) hos primitiva folk, särsk. negrerna på Afrikas västkust: materiellt (naturligt l. av människohand gjort) föremål som antages hysa en inneboende gudamakt o. därför ägnas gudomlig dyrkan; förr äv. i allmännare anv.: avgud. Kankel Hemmersam 57 (1674). För fetischdyrkaren (kan) hvilket föremål som helst (stenar, trästycken m. m.) .. blifva en fetisch. Hagman FysGeogr. 222 (1903). DagbrKongo 318 (1911). — om djur som är föremål för religiös dyrkan. Ödmann StrSaml. 3: 9 (1788). Östen Bele i Upsala är koblotare; hans fetisch dödas af Lodbroks söner. VittAH XXXI. 6: 9 (1892).
2) bildl., om person l. sak som är föremål för fanatisk tillgivenhet l. beundran o. d.; jfr AFGUD 2. Hammarsköld SvVitt. 2: 30 (1819). År efter år hade .. (Forssell) uppträdt mot denna majoritets fetischer. Bildt i 3SAH 16: 377 (1902).
Ssgr (till 1): FETISCH-BILD. bild som dyrkas ss. en fetisch. Palmblad LbGeogr. 287 (1835).
-DYRKAN.
1) till 1. Castrén Res. 2: 162 (1846).
2) = FETISCHISM 3 (se nedan under avledn.). MedMånRevy 1897, s. 110. —
-DYRKANDE, p. adj. —
-DYRKARE.
-MAN. hos negrerna i västra Afrika: trollkarl; jfr -PRÄST. DagbrKongo 318 (1911).
-PRÄST. = -MAN. DagbrKongo 319 (1911).
Avledn. (i allm. till 1): FETISCHINNA, f. (tillf.) kvinnlig fetischdyrkare. Bremer Dagb. 199 (1843).
FETISCHISM, äv., i sht i bet. 3, FETISCHISMUS, r.
1) till 1: dyrkan av fetischer. SvLitTidn. 1813, sp. 676.
2) (tillf.) till 2. Cottillonen .. uppdref .. danslusten till fetichism. SD(L) 1896, nr 38, s. 4.
3) psykiatr. visst slag av sexuell perversitet. Fetischismen är en slags erotisk symbolism … Hos .. (fetischisten) är .. ensamt åsynen och vidrörandet af en kvinlig fot, en kvinlig hand, kvinligt hår o. s. v., liksom ock af effekter ur den kvinliga garderoben, ofta ekvivalent med könstillfredsställelse. MedMånRevy 1897, s. 110. —
FETISCHIST, m. Lundell (1893). särsk. psykiatr. jfr FETISCHISM 3. MedMånRevy 1897, s. 110. —
FETISCHISTISK, adj. —
FETISCHÖR, m.||ig. (föga br.) fetischman. Kongo 2: 82 (1888).

 

Spalt F 483 band 8, 1924

Webbansvarig