Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ENCYKLOPEDI 1syklop1edi4 l. än1– l. 1p-, äv. 010— (-y1k- l. -yk1-), r. l. f.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(i sht förr äv. skrivet -pädi)
Etymologi
[jfr t. encyklopädie, eng. encyclopedia, fr. encyclopédie, av senlat. encyclopædia, efter gr. ἐγκύκλιος παιδεία, undervisning l. vetande som bildar en sluten krets, ett avslutat helt, av ἐγκύκλιος, kretsformig, av ἐν, i, o. κύκλος, krets (se CYKEL, sbst.1), samt παιδεία, undervisning (se PEDAGOG)]
— jfr PARTIKULAR-, REAL-, SPECIAL-, UNIVERSAL-ENCYKLOPEDI.
1) systematisk sammanfattande översikt av samtliga vetenskaper l. av en viss vetenskaps olika grenar. (Examen) skall innefatta juridisk encyclopedi. Geijer I. 4: 113 (1822). Examensämnen inom teologisk fakultet äro .. (bl. annat) teologisk encyklopedi och teologiska prenotioner. Studiehandb. av teol. fakult. i Lund 1915, s. 5. — (†) oeg. At .. (min journals) Encyclopedie skal sträcka sig så långt (som att även omfatta nyheter från utländska teatrar), därtil har jag mig ingenstädes utfäst. C. C. Gjörwell i SvMerc. IV. 1: 9 (1758).
2) skriftligt arbete som behandlar alla kunskapsämnens l. ett särskilt kunskapsämnes hela område; i sht om arbete som i alfabetiskt ordnade artiklar behandlar allt mänskligt vetande, konversationslexikon. Til at i det närmaste upfylla detta väsenteliga Behof (näml. att veta det viktigaste såväl av vetenskaperna och konsterna som av det franska språket), utgifves nu denna Svenska Encyclopedie. Anckarström o. Gjörwell Encycl. XIII (1777). PedT 1904, s. 102. — särsk.
a) med en följ. med prep. av l. över inledd bestämning. En botanisk Encyclopedie öfver de Växter, hvilka .. växa .. i England. Wikström ÅrsbVetA 1830, s. 104. En encyklopedi af det förnämsta, som hör till indiskt socialt, religiöst och politiskt lif öfver hufvud. 2 NF 17: 521 (1912).
b) bildl. om person som har ett vidtomfattande vetande. Lefvande encyklopedi. Lindfors (1815). Sylwan (o. Bing) EurLittH 1: 358 (1910).
Ssg: ENCYKLOPEDI-ARTAD, p. adj.
Avledn.: ENCYKLOPEDISK10040 l. 01—, adj. De kringvandrande encyclopediska ordböckerna. Rademine Knigge 3: 79 (1804; skämts. om person). Detta Encyklopediska verk. Lyceum 2: 158 (1811). Ett encyklopediskt vetande. Fennia XXXII. 11: 13 (1912).
ENCYKLOPEDISM—4, r. särsk. benämning på den riktning inom filosofi o. moral som företräddes av de franska encyklopedisterna på 1700-talet. Hammarsköld Sv. vitt. 2: 137 (1819). Sylwan Kellgren 62 (1912).
ENCYKLOPEDIST—4, m.||ig. författare av en encyklopedi; numera bl. ss. benämning på medarbetarna i den under ledning av Diderot o. d’Alembert utgivna franska encyklopedien (”Encyclopédie ou Dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers”, Paris 17511772) o. om anhängare av de i detta arbete framställda lärorna. Björnståhl Resa 1: 19 (1769). Vicomten, en nitisk encyclopedist. JournSvL 1800, s. 452. Sylwan (o. Bing) EurLittH 1: 359 (1910).
ENCYKLOPEDISTISK, adj.
1) (†) encyklopedisk. Polyfem I. 41: 2 (1810). Cavallin (1875).
2) adj. till ENCYKLOPEDIST. Hammarsköld Sv. vitt. 2: 142 (1819). Grubbe Filos. ordl. (c. 1845).

 

Spalt E 587 band 7, 1922

Webbansvarig