Publicerad 1905   Lämna synpunkter
CITRON sitrω4n (citro´n Weste), r. l. m. (f. Schroderus Pacianus 56 (1616), Lind (1749)) ((†) n. Aurivillius Gram. 30 (1684); måhända äfv. B. Olavi 96 b (1578)); best. -en, hvard. (utom i södra Sv.) äfv. = (VetAH 9: 75 (1748)); pl. -er ((†) = B. Olavi 96 b (1578)).
Ordformer
(sittron Elzberg Matredn. Påminn. 4 (1751), zittron Oxenst. brefv. 11: 135 (1645), Ordn. ö. sjötullen 1667, s. F 4 a, zitron- (i ssg) Serenius (1734, under punch). citrin B. Olavi 71 a (1578: barcken aff Citrin), Dens. 110 a (Syltat Citrin), Dens. 112 a (i ssgn -BARK). citrina Dens. 73 a (skalen aff Citrina))
Etymologi
[jfr t. zitrone, f., ä. t. citron, m., i sht om (frukten af) Citrus Limonum, eng. citron, numera bl. om (frukten af) Citrus medica, af fr. citron, om frukten af Citrus Limonum, af ä. it. citrone, cedrone, augmentativ bildning, hvars stamord är lat. citrus (jfr CITRUS), citrusträd, cedratträd (i sistnämnda bet. tidigast uppvisadt hos Plinius d. ä. (79 e. Kr.)); jfr äfv. lat. citreum, citrium, citrum, cedrat, hvaraf lånats gr. κίτρον l. κίτριον (en benämning som hos Dioskorides o. Pamfilos anföres ss. romarnas namn på μῆλον μηδικόν, ”det mediska äpplet”, dvs. cedraten, o. som först i 2:dra årh. e. Kr. synes hafva blifvit gängse i Grekland). Lat. citrus är enl. det allmännaste antagandet (se Hehn Kulturpflanzen u. hausthiere 426-440 (1894)) i båda de nämnda betydelserna en ljudlagsenligt bildad biform till det från gr. lånade cedrus (se CEDER). Att cedratträdet kunnat få samma namn som de med gr. κέδρος betecknade trädslagen, låter förklara sig däraf att, medan själfva det lefvande trädet var okändt, dess blad o. frukter i följd af sin arom användes på samma l. liknande sätt som de med κέδρος betecknade trädens aromatiska virke, nämligen ss. ett preserveringsmedel för kläder o. d. mot mal o. annan ohyra; jfr den af Dioskorides anförda gr. benämningen på cedrater: κεδρόμηλα, ”cedratäpplen”. — I fråga om ett annat sätt att förklara ordet se V. Loret Le cédratier dans l’antiquité (1891), hvars uppfattning godkänts af W. Muss-Arnolt i Transact. of the Amer. philol. assoc. 1892, s. 112, o. Lewy Semit. fremdw. 35 (1895), men bestridts af Ch. Joret i Revue critique 1893, 1: 113 ff. — Ordets neutrala genus hos Aurivillius (o. B. Olavi) beror väl närmast på anslutning till ÄPPLE, PÄRON; jfr det förh., att äfv. POMERANS i ä. sv. stundom är neutrum. De hos B. Olavi förekommande formerna citrin, citrina, torde utgå från nylat. (cortex) citrinus, citrina (se CITRIN, sbst.2)]
1) benämning på den särsk. för sin vidsträckta anv. i hushållet välbekanta frukten af det i Ostindien inhemska, i södra Europa sedan korstågens tid odlade trädet Citrus limonum Risso (Citrus medica Lin. var. limonum): limon; jfr (sur) POMERANS, CITRON-ÄPPLE 1, CITRONAT(S)-ÄPPLE; äfv. (i sht i vetenskaplig framställning) om de till oss (åtm. numera) sällan kommande frukterna af Citrus medica Risso (den ”äkta citronen” l. ”cedraten”), o. Citrus Limetta Risso (den ”söta citronen” l. ”limetten”) m. fl. varieteter. Krama l. pressa (saften ur) en citron. Insyltat wel stötte Citron. B. Olavi 96 b (1578). Citroner, Limoner, Pomerantz. Sparrman Sund. sp. 392 (1642). Bränwijn af Cumine bränt, samt friske citroner. Stiernhielm Bröll. 150 (c. 1650). Mångelskor som handla med Pommerantz, Citroner, Castanier och Wahlnötter. Ordn. o. taxa ö. accisen 1672, § 11. Så blind är mången Man, at han för Paradise, / Tar heller en Citron och dher wedh et Glaas Wijn. D. Achrelius hos Svenonius Likpr. ö. Gertrud Gutheim F 2 b (1683). I wenstra handen boro the (dvs. judarna, då de firade löfhyddohögtiden) en skiön citron. Swedberg Sabb.-ro 36 (1700, 1710). Rif det yttersta gula skalet af citroner med et refjärn. Warg 499 (1755). På Antillerna får man somligstäds fullkomligen söta Citroner. B. Bergius Præs. i VetA 1780, 1: 198. Dog och i bronzerad kista / Sveptes med citron i hand. Lenngren 114 (1795); jfr: Citronen hörde i fordna dagar till sorgens sinnebilder. J. G. Carlén i anm. till föreg. citat i hans Lenngrensupplaga 1857, s. 130. Ej synnerlig vän af punsch med citronernas syra. Tegnér 1: 247 (1841). För långväga försändning och långsam förvaring måste frukterna afplockas då de ännu äro till hälften gröna och således omogna, och mogna då efter under förvaringen, men bibehålla sig ändock sura och kärfva samt få då egentligen namn af Citroner (i motsats till de ss. mogna afplockade limonerna). Almström Handelsvar. 223 (1845). Citronens fruktkött och dess saft användas till beredning af kylande drycker (limonader). Berlin Farm. 1: 239 (1849). Bredvid de egentliga citronerna gifves det äfven flera afarter .. De anmärkningsvärdaste af dessa äro följande: a) Citronater, Cedrater, Cedratfrukter eller stora Citroner .. b) Peretter .. c) Limoner .. d) Rosoliner eller Vaxlimoner .. e) Ponziner .. f) Lumier .. g) Den lilla Limonen .. h) Bergamotter .. I Italien kallar man alla dessa frukter Limoner och äfven annorstädes förblandas namnet Limoner ofta med Citroner, eller ock menas härmed än de söta, än de sura och än de små sorterna. Nisbeth Handelslex. 311 (1867). Citronen (eller limonen) .. har jämförelsevis tunt, slätt, endast af insänkta oljerum rikt punkteradt, svafvelgult fruktskal och löst fruktkött, med starkt sur saft. NF 3: 382 (1879). De verkliga, på produktionsorten såsom citroner betecknade frukterna erhållas af Citrus medica Risso; de äro sötare .. än limonerna samt hafva i .. skalet vissa fördjupningar, hvilka hafva utseende som om de voro märken efter tänder. De äro omtalade i Talmud och brukas ännu i dag vid vissa festligheter efter den judiska ritualen; de benämnas ”adamsäpplen”, emedan, enligt en judisk myt, det var sådana som utgjorde Paradisets förbjudna frukter. Ekenberg (o. Landin) 202 (1889). (Den) första Citrus som kom till Europa var den äkta citronen. Elfving Kulturv. 79 (1895). jfr BERGAMOTT-, CEDRAT-, CITRONAT-, HÖST-, LÅD-, PATRIARK-, TRÄDGÅRDS-CITRON m. fl. — särsk.
a) i liknelser o. jämförelser. Blifva gul som en citron i ansiktet. Eurén Redl. 162 (1797). Crusenstolpe .. blef förbittrad och hämndlysten, då han sålunda såg sig likt en utkramad sitron bortkastad af dem, åt hvilka han sålt sin penna. Sturzen-Becker Sv. skönlitt. 221 (1845). De Geer Minnen 2: 35 (1892).
b) koll. o. ss. ämnesnamn. Här luktar citron. Soppan smakar citron. Citron och Dadelfrucht, Orange och Granat, / Samt Fikon och Rousin war ther en gemeen maat. Spegel Öp. par. 10 (1705). (Af aloeblad) blir .. en mat bered, / Som bättre smakar än Melon / Och käns som såcker med Citron. Brenner Dikt. 1: 226 (1713). Sittron och vin .. äro just inga nödvändigheter, utan til hel få dyrbare Rätter. Elzberg Matredn. Påminn. 4 (1751). Man skall tvätta Fläcken med Citron, så går den ut. Underr. om färgn. 83 (1762). Ack rullen ned till oss två tusen åmar vin, / Samt hundra hästelass citron och apelsin. J. Wallenberg 203 (1771). Grädde, socker, mjöl, ägg, citron och kanel vispas väl. Hagdahl Kok. 901 (1879). Skumglace med citron. Därs. 1040.
2) elliptiskt för CITRON-TRÄD; i sht i pl. o. med öfvergång till 1. Risingh Landb. 45 (1671). Citroner och Pomeranser fordra någon stadig jord med mästa delen lera. Lundberg Träg. 136 (1754, 1780). Fikonträdet med blommor och frukt, och dadeln sin krona / lyfte; citron och orange, som täfla i glödande äpplen. Tegnér 3: 53 (c. 1840). De äkta citronerna ville icke på Plinius’ tid trifvas kring Roma, men två hundra år senare voro de allmänna i Italien. Kruhs Jordkl. 2: 590 (1882). Några apelsinträd, en citron och två palmer. Strindberg Tr. o. otr. 2: 101 (1884, 1890).
3) [jfr motsv. anv. i fr.] namn på en gul färgnyans. (Det finns) mången som aldrig uppmärksammat en sådan där i citron och orange skiftande lönn. SvD(L) 1903, nr 286, s. 6.
4) väfn. namn på ett drällmönstor. Ekenmark Dräll. 100 (1828).
Sammansättningar (i allm. till 1).
Anm. Bland ssgrna märkas särsk. följande grupper:
a) benämningar på maträtter, bakelser, konfektyrer, drycker o. d. i hvilka (i sht saft l. skal af) citron ingår ss. en väsentlig, smaken bestämmande beståndsdel.
b) namn på växter o. d. som äga en lukt (l. smak) som påminner om citronens.
c) namn på föremål hvilkas färg (stundom äfv. form) öfverensstämmer med citronens.
A: (Anm. a) CITRON-BAKELSE03~200. Warg 502 (1755). Nylander 151 (1822). Oumb. rådg. 2: 324 (1889, 1902).
(Anm. a) -BALSAM~20. Stiernman Com. 4: 1075 (1688; i apot.-taxa). Apot.-taxa 1739, s. 10.
-BARK~2. (citrin- B. Olavi)
1) [jfr apotekarlatinets cortex citri] (†) citronskal? Tagh .. Citrinbarck en skrupel. B. Olavi 112 a (1578).
2) [jfr Anm. c] benämning på (den som gult färgämne använda) barken af färgeken, kvercitronbark. DA 1824, nr 19, s. 3.
-BARKS-EK—0~2. till CITRON-BARK 2: benämning på den i Nordamerika växande eken Quercus tinctoria Willd., färgek, kvercitron. 2 Uppf. b. 4: 176 (1899).
(Anm. a) -BISKVI~02. Sjöberg Singstock 312 (1832). Schartau Kond. 210 (1847).
-BIT~2. Nu har jag .. blifvit gul öfver hela kroppen, ögonen se ut som små citronbitar, jag har, med ett ord, fått gulsot. Böttiger 6: 288 (1836). Hagdahl Kok. 900 (1879).
(2) -BLAD~2. Rålamb 14: 68 (1690). Lundvall Blom. tolk 19 (1857).
(2) -BLOM-OLJA—0~20. Citronblomolja, som erhålles genom destillation af citronträdets blommor med vatten och användes till beredning af dyra parfymer. Kjellgren Hirzel 55 (1870). jfr Ekenberg o. Landin 201 (1889).
(Anm. a) -BONBON~02 l. ~20. jfr -KARAMELL. Schartau Kond. 18 (1847).
(Anm. a) -BRÄNNVIN~20. (numera föga br.) Warg 662 (1755). Schartau Ekon. handb. 2: 226 (1832). Leufvenmark Vin. o. spir. 1: 133 (1869).
(Anm. a) -BRÖD~2. Elzberg Matredn. 153 (1751). Hagdahl Kok. 981 (1879). Grafström Kond. 283 (1892).
(Anm. a) -BUBBERT~20. (fordom) jfr -MJÖLK. Oecon. 126 (1730).
(Anm. a) -DRICKA~20. Hagdahl Kok. 1127 (1879).
(Anm. a) -DROPPAR~20, pl. = -ESSENS 1. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
(Anm. a) -DRYCK~2. Ekberg Hvad skola vi äta? 339 (1899).
(Anm. a) -ESSENS~02.
1) apot. = -OLJA. Stiernman Com. 4: 1090 (1688; i apot.-taxa). Wallerius Hydrol. 101 (1748). Lindgren Läkem. (1891, 1902).
2) lösning af citronolja i sprit. Likörfabr. 30 (1827). Citron-essence .. beredes .. af 6 ort bästa citronolja och 1 1/2 skålp. vinsprit. AHB 54: 41 (1871).
(Anm. a) -ETER~20. Citron-ether och Äppleether äro upptäckta af Thénard och beredas af alkohol och svafvelsyra med citronsyra och äpplesyra. Berzelius Kemi 5: 1081 (1828). Lindgren Läkem. (1891, 1902).
(Anm. c) -FINK~2. [jfr t. zitronenfink, eng. citrilfinch] = -SISKA. Dalin (1850). Björkman (1889).
(Anm. c) -FJÄRIL~20. benämning på fjärilen Goniopteryx rhamni Leach (Papilio rhamni Lin.); (citrongula) tostefjärilen; jfr -FÅGEL 2. Citronfjäriln .. med kantiga, citrongula, hos honan hvitgula vingar. Rebau Naturh. 1: 608 (1879). Vi se en stor präktig, citrongul fjäril .. Det är citronfjärilen .., en af vårens förstlingar. Kolthoff Djurens lif 411 (1900).
-FLICKA~20. jfr -MÅNGLERSKA. Citronflickan med korg på armen. H. Lindgren i Ord o. bild 1892, s. 196.
-FLÄCK~2. At taga Citronfläckar ur sidentyg och sammet. Underv. om färgek. 63 (1747).
-FRUKT~2. Theophrastus säger uttryckeligen, at Citronfrukten icke åts på hans tid, utan nyttjades mäst för luktens skull, såsom at lägga ibland kläder, til förekommande af mal, och at skaffa sig god ande med, annars ock til at mota förgift. B. Bergius Præs. i VetA 1780, 1: 197 (om cedrat). I 14:de århundradet .. hade odlingen .. (af citronträd) blifvit så spridd att citronfrukterna blefvo en betydande handelsvara för Sicilien, Spanien och Portugal. Ekberg Hvad skola vi äta? 19 (1899).
-FRÖ~2. (citrini fröö B. Olavi 109 b (1578)) (numera knappast br.) = -KÄRNA. Citron skaal och frö. B. Olavi 166 a (1578).
(Anm. c) -FÅGEL~20.
1) [jfr d. citronfugl, t. zitronenvogel] vadarefågeln. Charadrius Morinellus Lin.; fjällpipare, pomeransfågel. Nemnich Naturg. 1: 1003 (1793). Deleen Tillägg (1829).
2) [jfr t. zitronenvogel] = -FJÄRIL. NF 3: 380 (1879).
-FÄRG~2. (-färga Hiärne, Ahlich, Underv. om färgek.)
1) citrongul färg. Ahlich 15 (1722). Då Carrarisk Marmor bestrykes med denna gummi, antager den en angenäm citron-färg. GT 1788, nr 117, s. 3.
2) till färgande af citrongult använd(t) färgämne l. färgblandning. Citronfärga: Sal florum sambuci medh sublimat. Hiärne Förb. 55 (1706). I den omrörde Citron-färga .. lägges 1. skålpund garn. Underv. om färgek. 28 (1747).
-FÄRGAD~20, p. adj. som har citronens färg. Serenius (1734, under orange). Et gult citronfärgadt glas. Rinman 2: 11 (1789). Klint Fr.-sv. ordb. (1893, under citrin).
(Anm. a) -GELÉ~02. Broocman Hush. 6: 76 (1736). Hagdahl Kok. 1003 (1879).
(Anm. a) -GLASS~2. Nylander 197 (1822). Grafström Kond. 136 (1892).
(Anm. a) -GLASYR~02. Lindeberg Kond. 136 (1841). Grafström Kond. 37 (1892).
(Anm. b) -GRÄS~2. växten Andropogon citratus DC l. Andropogon Nardus Lin. Det .. (på Ceylon) i mängd vildt växande citrongräset, äfven kamelhö kalladt (Andropogon Schoenanthus L.). Kjellgren Hirzel 55 (1870). Citrongräs .. Denna växt (Andropogon Nardus L.) .. lemnar vid destillation med vatten en etherisk olja. Därs. 56. —
-GRÄS-OLJA—0~20. [jfr t. zitronengrasöl] af citrongräs framställd synnerligen välluktande, djupt gulbrun ”gräsolja”; jfr CITRONELL-OLJA. Kjellgren Hirzel 56 (1870). NF 6: 133 (1882). jfr Ekenberg (o. Landin) 20 (1888). Anm. Citrongräsolja o. CITRONELL-OLJA uppgifvas än ss. identiska än ss. olika, o. uppgifterna om hvilken Andropogonolja som afses med de olika namnen växla. —
(Anm. a) -GRÖT~2. (fordom) Warg 551 (1755).
-GUL~2. [jfr t. zitronengelb] Brenner Dikt. 1: 229 (1713). Med Barken (af apeln) färgas vackert Citron gult. Rosensten Skog. 8 (1737). Gul, (lat.) Luteus (har följande nyanser:) .. Ljusgul, Flavus .. Citrongul, Citrinus .. Brandgul, Aurantius (osv.). Retzius Djurr. 146 (1772). Königsgelb är en af de vackraste citrongula mineralfärgor. Rinman 1: 1094 (1788). Berzelius Kemi 1: 681 (1817). C. O. Bothén i Öfvers. af VetAFörh. 1901, s. 682.
-GULT~2, n.
1) citrongul färgnyans; jfr -FÄRG 1. Citron gålt på Ylle. Underv. om färgek. Förtekn. (1747). Konst- o. nyhetsmag. 1818, s. 12. AHB 4: 29 (1860). Tulpanerna i .. citrongult med .. röda teckningar. Strindberg Blomst. 8 (1888).
2) konkret om ett visst färgämne: zinkgult; jfr -FÄRG 2. SFS 1876, nr 8, s. 5. Kromgult (äfven kejsar-, kölner- och citrongult): fint, luckert pulver eller bitar. Därs. 1894, Bih. nr 58, s. 16.
-HALFVA~20. (Ankan) upplägges och garneras med citronhalfvorna. Hagdahl Kok. 606 (1879). Ekberg Hvad skola vi äta? 327 (1899).
(Anm. a) -KAKA~20. Oecon. 133 (1730). AHB 92: 53 (1876).
(Anm. a) -KAMFER~20. [jfr t. zitronenkampfer] af cedroolja framställd kamfer. Berzelius Årsber. t. VetA 1838, s. 320. Nisbeth Handelslex. 312 (1867).
(Anm. a) -KARAMELL~002. jfr -BONBON. Lindeberg Kond. 12 (1841).
(Anm. a) -KLIMP~2. Hagdahl Kok. 279 (1879).
-KLÄMMA~20, sbst. (mindre br.) = -KLÄMMARE. Dalin (1850). Vidmark (1883, under citronpresse).
-KLÄMMARE~200, r. l. m. apparat för utpressande af saften ur citroner; jfr -PRESS. Nordforss (1805). Wadman Saml. 2: 155 (1835). Elkan Fågelpersp. 57 (1898, 1901).
-KNOPP~2. kort efter blomningen affallen omogen citron. Publ. handl. 11: 64 (1777). Insyltade Citronknoppar. Nemnich Waaren-lex. 87 (1797).
(Anm. a) -KONFEKTYR~002. Schartau Kond. 172 (1847).
(Anm. a) -KONSERV~02. (-conserv(a) Stiernman Com. 4: 1082 (1688; i apot.-taxa, men i registret: Citron Blom-Conserv(a))) [jfr t. zitronenkonserve] Apot.-taxa 1739, s. 17. Lindeberg Kond. 21 (1841). Schartau Kond. 157 (1847). Grafström Kond. 43 (1892).
(Anm. a) -KRINGLA~20. AHB 92: 84 (1876). Grafström Kond. 282 (1892).
(Anm. a) -KRÄM~2. Citron-Creme med Vin. Warg 552 (1755). Hagdahl Kok. 1013 (1879). Grafström Kond. 162 (1892).
-KUR~2. bekant kur mot reumatism, bestående i förtärandet af (stora kvantiteter af) citronsaft. Citronkuren .. Öfversättning. Dumrath (1896; titel).
(2) -KVIST~2. Swedberg Sabb. ro 36 (1700, 1710). Lundström Trädg. 355 (1852).
(Anm. b) -KVÄNDEL~20. [jfr t. zitronenquendel] växten Thymus Serpyllum citriodorus Lin.; jfr -TIMJAN. AHB 54: 54 (1871).
-KÄRNA~20. L. P. Gothus Pest. 103 a (1623; anf. ss. medel mot pest). Linder Fross. 34 (1717). Lundström Trädg. 354 (1831, 1852). Kallstenius Hush. 266 (1896).
-KÖTT~2. (sitrons- Elzberg Matredn. 154 (1751)) citronens fruktkött. Compotte af Citron-kiött. Rålamb 14: 141 (1690). Warg 499 (1755). Prakt. handb. 2: 345 (1887).
(Anm. c) -LAF~2. benämning på lafarten Arthrorhaphis flavovirescens Hoffm. Lichen citrinellus .. Citronlaf. Acharius Lichenogr. sv. prodr. 64 (1798).
(Anm. a) -LIKÖR~02. DA 1824, nr 226, s. 3. AHB 92: 112 (1876).
(Anm. a) -LIMONAD~002. Hagdahl Kok. 1125 (1879). Ekberg Hvad skola vi äta? 339 (1899).
-LUKT~2. Lundberg Träg. 157 (1754, 1780). Cedrooljan har en angenäm citronlukt. Berzelius Kemi 4: 399 (1827). Thomson 302 (1862).
-LUKTANDE~200, p. adj. Lilja Flora ö. odl. vext. suppl. 45 (1840).
(2) -LUND~2. (citrone- Spegel Öp. par. 67 (1705)) Atterbom Minnen 345 (1818).
(Anm. a) -MAKRON~02. Lindeberg Kond. 123 (1841). Schartau Kond. 190 (1847).
(Anm. a) -MARMELAD~002. Hagdahl Kok. 1073 (1879).
(Anm. c) -MARMOR~20. Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 69.
(Anm. a) -MARSIPAN~002. (-maspan) Schartau Kond. 182 (1847).
-MELISS, se d. o. —
(Anm. a) -MJÖLK~2. (fordom) Citron-Miölk eller Bubbert. Oecon. 126 (1730). Citron-Miölk af söt Grädda. Warg 550 (1755).
(Anm. a) -MORSELL~02. apot. N. Rosén v. Rosenstein i Alm. (Sthm) 1754, s. 34. Lindgren Läkem. (1902).
(Anm. a) -MOS~2. Oecon. 80 (1730). Kallstenius Hush. 129 (1896).
(Anm. b?) -MYNTA~20. [jfr t. zitronenminze] (föga br.) växten Mentha gentilis Lin., trädgårdsmynta. Hoffberg Växtr. 263 (1792). Dalin (1850).
-MÅNGLERSKA~200. (-mongelska) Serenius (1741).
(Anm. c) -MÄTARE~200. fjärilen Opistograptus luteolata Lin. Aurivillius Nord. fjär. 211 (1891).
-OLJA~20. (citrone- Lex. Linc.) [jfr t. zitronenöl] cedroolja; jfr -ESSENS 1 samt CITRONSKALS-OLJA. Lex. Linc. (1640, under citreus). Publ. handl. 11: 278 (1777). Citronolja, eller rättare citronskalsolja äfven kallad Cedroolja, Cedratolja, Cedroessens. Kjellgren Hirzel 55 (1870). Citronoljan erhålles genom urpressning af citronskal (af citrus medica). Hon användes mycket i likörtillverkningen, till konfekt och finare bakverk. Uppf. b. 5: 299 (1874). Aetheroleum Citri. Citronolja. Den ur skalen af färska citroner (af Citrus medica L.) utan destillation framställda flyktiga oljan. Sv. farm. 22 (1901).
(Anm. a) -OST~2. [jfr t. zitronenkäse] (fordom) mjölk som bragts att löpna därigenom att citronsaft tillsatts densamma, medan den kokade. Broocman Hush. 6: 66 (1736).
(Anm. a) -PAST~2 l. -PASTA~20. sockerbag. Schartau Kond. 151 (1847).
(Anm. a) -PASTILJ~02. Lindeberg Kond. 31 (1841). Grafström Kond. 40 (1892).
(2) -PLANTA~20. Lundström Trädg. 354 (1831, 1852).
(Anm. c) -PLÅSTER~20. vaxplåster; jfr CITRIN-PLÅSTER. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
-PRESS~2. jfr -KLÄMMARE. Publ. handl. 11: 64 (1777). Nemnich Waarenlex. 720 (1797). Dalin (1850). Langlet Vårt bohag 36 (1893).
-PRESSARE~200, r. l. m. = -PRESS. Synnerberg 1: 234 (1815; i lista på mässingsvaror). Björkman (1889).
(Anm. a) -PUDDING~20. Citron-Budding med Äpplen och Sylt. Nylander 104 (1822). Kallstenius Hush. 130 (1896).
(Anm. a) -PUNSCH~2. Leufvenmark Vin. o. spir. 2: 27 (1870).
-RASP~2, n. sockerbag. rifven massa af citronskal. Grafström Kond. 67 (1892). Ekberg Hvad skola vi äta? 131 (1899).
(Anm. b) -ROT. (†) alantrot. At sylta Alans eller Citron-Rot. Oecon. 58 (1730).
(Anm. a) -RUTA~20. sockerbag. i sht i pl. Citronrutor. Oblat skäres i sneda rutor, öfverstrykes med mandelmassa och bakas vid lindrig värma. Glaserade, garneras de med citronatstrimlor. Schartau Kond. 195 (1847).
-SAFT~2. (cit(t)rone- Oxenst. brefv. 11: 19 (1637), Kokeb. D 3 b (1650). citronen- Sale Kocken 3 (1664)) i citron befintlig l. därur pressad saft; äfv. om sådan saft utspädd med vatten o. tillsatt med socker; jfr -SIRAP. Sparrman Sund. sp. 392 (1642). Punch .. en dryck af brenvin, vatn, socker och zitron-safft. Serenius (1734). Berzelius Kemi 1: 565 (1817). Det finnes ingenting som renar och lättar blodet så som citronsaften. .. Vid febrar är den svalkande och lindrande. Ekberg Hvad skola vi äta? 20 (1899). särsk. ss. handelsvara; jfr CITRONELL 2. Oxenst. brefv. 11: 19 (1637). Hos Carl Burghman .. finnes til köps .. bästa Citron-Saft. PT 1758, nr 43, s. 4. Den i handel förekommande Citronsaften .. är vanligen prässad af limoner. Berlin Farm. 1: 237 (1849).
-SAFTS-SIRAP l. -SYRUP—0~20. (-saft- Berlin) = -SIRAP 1. Stiernman Com. 4: 1153 (1688; i apot.-taxa). Publ. handl. 11: 308 (1777). Berlin Farm. 2: 688 (1851).
(Anm. a) -SALAT. (citrone-) (†) benämning på en anrättning af citronskifvor o. socker. Sale Kocken 44 (1664).
(Anm. c) -SALFVA~20. = CITRIN-SALFVA. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
-SALT~2. Citronsalt eller chrystalliserad Citronsyra. SFS 1831, s. 7. Vinstenssyra eller såkalladt citronsalt. SPF 1857, s. 543. SFS 1891, nr 64, s. 9. Lindgren Läkem. (1902).
(Anm. a) -SCHAMPO~20. sockerbag. Grafström Kond. 284 (1892).
(Anm. a) -SIRAP l. -SYRUP~20. (citrone- Lindh Husapot. 79 (1675))
1) med socker inkokt citronsaft. Roberg Beynon 123 (1709, 1727). Schartau Ekon. handb. 1: 354 (1830). Hagdahl Kok. 1083 (1879).
2) = CITRONSYRE-SIRAP. Lindgren Läkem. (1891).
(Anm. c) -SISKA~20. [jfr t. zitronenzeisig samt it. citrinella] benämning på den till finksläktet hörande, i södra Europa lefvande fågeln Fringilla citrinella Lin.; jfr -FINK. Citronsiskan Fr. citrinella L., hvars hufvudfärg är gulgrön. Rebau Naturh. 1: 417 (1879).
-SKAL, se d. o. —
-SKIFVA~20. (citrone- Sale. citrons- Rålamb 14: 81 (1690)) Anrättningen .. garneras medh Citroneskijfwer. Sale Kocken 44 (1664). Bellman 1: 16 (1794). En fru .. med en så tunn och genomskinlig näsa, som en citron-skifva. Knorring Skizz. II. 2: 256 (1845). Ekberg Hvad skola vi äta? 20 (1899).
(2) -SKOG~2. Orrelius Köpm.-lex. 81 (1797). Böttiger 6: 263 (1836).
(Anm. a) -SKORPA~20. ett slags bakelse. Elzberg Matredn. 154 (1751).
-SMAK~2. Hagdahl Kok. 1018 (1879). konkret [jfr t. zitronengeschmack, konkret]. Gör ett varmt anslag af 200 gr. socker, 2 hela ägg, 7 äggulor, citronsmak och 250 gr. mjöl. Grafström Kond. 283 (1892).
(Anm. a) -SOCKER~20.
1) socker sammanrifvet med det gula af citronskal l. med cedroolja. Publ. handl. 11: 302 (1777). Retzius Fl. oec. 355 (1806). Prakt. handb. 1: 1067 (1885).
2) om ett slags bakelse. Lindeberg Kond. 173 (1841).
(Anm. a) -SOPPA~20. (fordom) Oecon. 247 (1730). Elzberg Matredn. 194 (1751).
(Anm. a) -SORBET~20. Schartau Kond. 326 (1847).
-SPRIT~2. jfr CITRONSKALS-SPIRITUS. Likörfabr. 37 (1827). Citronsprit .. beredes genom destillering af sprit och vatten öfver friska citronskal, samt en tillsats af något citronolja. Nisbeth Handelslex. (1867).
(Anm. a) -SPÅN~2. [jfr t. zitronenspäne] ett slags bakverk. Schartau Kond. 233 (1847). Kallstenius Hush. 135 (1896).
(2) -STAM~2. Fischerström 4: 413 (1792). Lundström Trädg. 355 (1831, 1852).
(Anm. a) -SUFFLÉ~02. Hagdahl Kok. 870 (1879).
-SYRA, se d. o. —
-SYRAD~20, p. adj. Citronsyrad kalk. Berzelius Kemi 1: 564 (1808, 1817). Svagt citronsyradt, friskt vatten. Grafström Kond. 100 (1892).
(Anm. a) -SÅS~2. Elzberg Matredn. 21 (1751). Ekberg Hvad skola vi äta? 335 (1899).
(Anm. a) -TABLETT~02. sockerbag. Schartau Kond. 159 (1847).
(Anm. b) -TIMJAN~20. jfr -KVÄNDEL. Lilja Sk. flora 423 (1838, 1870). Thymus .. citriodorus fol. var. Citron-timjan. Priskur. fr. Berg. trädg. 1895—96, s. 22. —
-TRÄ~2. (citrone- Lex. Linc. (1640))
1) (numera nästan. bl i talspr.) = -TRÄD. Dhet CitronTrää som hänger uthan Rötter i S. Augustiner Ordens Träägård wedh Rom, och icke dheste mindre bäär sine friske Bladh och Frucht. Rel. cur. 87 (1682). Hasselquist Resa 170 (1751). Franzén Skald. 1: 269 (1824).
2) virke erhållet af citronträd; äfv. (o. vanl.) om ett gult västindiskt träslag som skall härröra från trädet Amyris balsamifera Lin. l. A. sylvatica Jacq. (enl. en annan uppgift från Erithalis fruticosa Lin.; enl. en tredje från Xanthoxylon emarginatum Sw.; enl. en fjärde skulle detta trä vara en färgvarietet af trä från Ferolia guyanensis Aubl.); enl. Åstrand äfv. om en från Chile härrörande träsort. Åstrand (1855). Citronträ är ett fint gult trä med atlaslik glans, hvarföre det äfven kallas satin-, satinet- eller atlasträ. Rothstein Byggn. 25 (1875). Ekenberg (o. Landin) (1889). Västindiskt citronträ (hisparilla, af Amyris balsamifera). 2 Uppf. b. 4: 423 (1899). E. G. Folcker i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1900, 1: 18.
-TRÄD~2. (citrone- Kiöping) Vppå Bergen (på S. Helena) hafwa the Spanier, som ther hafwa legat och förfriskat sigh, planterat Pomerantze-, Citrone- och Lemoneträdh. Kiöping Resa 4 (1667). Den som är ifrån norden finner ett stort nöje, då han får se palmen och ett citronträd växa ibland åker och gårdar. C. A. Ehrensvärd 4 (1782). Citronträdets ursprungliga hemorter äro Ostindien, södra Kina och Persien. Ekberg Hvad skola vi äta? 19 (1899).
-TRÄDGÅRD~20 l. ~02. Atterbom Minnen 345 (1818).
(Anm. a) -TVÅL~2. AHB 55: 8 (1871).
(Anm. a) -TÅRTA~20. Oecon. 245 (1730). Hellman Kokb. 427 (1895).
(Anm. a) -VATTEN~20. jfr CITRONSKALS-VATTEN. Stiernman Com. 4: 1171 (1688; i reg. t. apot.-taxa). Rålamb 14: 135 (1690). Vid tillagning af citronvatten bör alltid saften urkramas och omröras med vattnet. Ekberg Hvad skola vi äta? 24 (1899).
(Anm. a) -VIN~2. (citrone- Wivallius Dikt. 75 (1631), Sthms stadsord. 1: 71 (1638)) (förr) Thon Goda viner 45 (1839). Dalin (1850).
-VÅRTA~20. om den vårtliknande bildningen i citronens ena ände. —
-ÄPPLE~20. (citrone- Lex. Linc.)
1) (†) = CITRON; jfr CITRONAT-ÄPPLE. Lex. Linc. (1640, under citreus).
2) [jfr Anm. c] benämning på olika äpplesorter, utmärkta gm gul färg o. aflång form. Citron-äple god varacktig fruckt. Rosensten Skog. 51 (1737). Pipping-(,) Permisanröda(,) Astracan- och Citron-Äplen räknas för de bästa (till cider). Rothof 723 (1762). Sv. trädg.-fören. årsskr. 1836—37, s. 75. jfr: Melonäple .. Vi hafva här antagit det namn, som blifvit allmännast gängse i Södermanland och Nerike, såsom mera betecknande än det i södra och vestra Sverge oftast använda namnet ”Citronäple”. Citronäplenamnet användes nemligen om hvarjehanda gula, något långsträckta sorter. Eneroth Pom. 2: 88 (1866).
-ÄPPELTRÄD~002.
1) (†) = CITRON-TRÄD. Malus citria, Medica, Citrus. Citron äple trää. Franckenius Spec. E 2 b (1659).
2) äppelträd som bär citronäpplen. —
(Anm. b) -ÖRT~2. (citrone- Lex. Linc.)
1) (†) citronmeliss. Apiastrum .. Citrone ört och Hiertestyrkia. Lex. Linc. (1640).
2) [jfr t. zitronenkraut] (föga br.) benämning på den i Peru inhemska växten Aloysia citriodora Orteg. (Verbena triphylla Herit.) hvars blad äga en vällukt som starkt påminner om citrongräsets. AHB 54: 13 (1871).
B (†): CITRONE-LUND, -OLJA, -SAFT, -SALAT, -SIRAP, se A, -SKAL, se CITRONSKAL, -SKIFVA, -TRÄ, -TRÄD, -VIN, -ÄPPLE, -ÖRT, se A.
C (†): CITRONEN-SAFT, se A.
D (†): (Anm. a) CITRONS-GALLERI. citrongelé. Rålamb 14: 85 (1690).
-KÖTT, se A, -SKAL, se CITRONSKAL, -SKIFVA, se A.
E (†): CITRINI-FRÖ, se A.

 

Spalt C 219 band 5, 1905

Webbansvarig