Publicerad 1909   Lämna synpunkter
DEKRET dekre4t (decre´t Weste), n.; best. -et; pl. = (L. Petri Kyrkost. 7 a (1566), L. Paulinus Gothus Pest. 56 b (1623), GHT 1870, nr 122, s. 3 (: dekreten; samma sida äfv.: dekreterna)) l. -er (Schroderus J. M. kr. 301 (1620) osv.). Anm. I ä. tid förekommer ordet ofta i lat. form. L. Petri Kyrkost. 7 b (1566). Stadgar och Decreta. Sylvius Ph. Nicolai 460 (1667).
Etymologi
[fsv. dekret; jfr t. dekret, eng. decree, fr. décret, af lat. decretum, eg. p. pf. n. till decernere, besluta, förordna, af de, af, från, o. cernere, (ur-) skilja; jfr EXKREMENT o. SEKRET]
jfr KOMMISSARIAL-, KOMMISSIONS-, KONVENTS-, LAG-, MILDRINGS-, MOD(E)-, NATIONAL-, PROSKRIPTIONS-, REGERINGS-, UPPLÖSNINGS-, UTVISNINGS-DEKRET m. fl.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera knappast br.) beslut (fattadt af myndighet l. beslutande församling, särsk. af kyrkomöte; ofta svårt att skilja från 2); rådslut af högre makter; utslag af domstol, domslut. Sedhan thetta decret om lagsens affleggelse (dvs. afskaffande) aff Apostlanar giordt war. L. Petri Kyrkost. 57 a (1566); jfr 2. Vthi thet 1. Cap. Om Döpelsen, är the Orden vthslutne, som lyda om Salt, Lius etc. effter Concilij decret och samtycke. Handb. 1614, Inl. s. 3 a. Oryggeligha Decret och Beslwt, haffwer Gvdh giordt om: Werldennes Skapelse, The Affällighe Englars ewigha Förmaledielse (dvs. förbannelse) (osv.). L. Paulinus Gothus Pest. 56 b (1623). (Mötet) stadgade .. månge slut och Decreter, som intet aldeles wäl behagade de tilkommande Romerska Påwar. Dryselius Kyrkoh. ö. NT 335 (1708); jfr 2. Dock Sångmö — hejda dig! — Skall du beskrifva våga / Debatter i en klubb, en Jacobiner-klubb? / Decretet då? .. / .. det blef, at krossa Gudens (dvs. kärleksgudens) båga. J. Stenhammar i LBÄ 16—17: 20 (1798). Conv.-lex. (1821). G. Dalin (1871).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] förordning, stadga(nde), påbud, edikt; jfr DEKRETAL. Stadgar, Decreet och bodh, som lydha thet werldzliga Regementet til. L. Petri Kyrkost. 7 a (1566). Någre hans (dvs. konung Atalariks) Decreter, som förmå, at Biskoperna skole vtaff ingen annan än vtaff Påfuerna i Rom wijas. Schroderus J. M. kr. 301 (1620). Uphäfvande af et decret. Serenius (1734; under reverse). Et Keijserligit .. Decret om ytterligare sammanskått af Ständerna til Riks-Armeens behof. PT 1758, nr 52, s. 2. Regeringen (har) utfärdat ett Decret af följande innehåll. SP 1809, nr 22, s. 1. Låta offentliggöra dekreten. GHT 1870, nr 122, s. 3. Sedan indianernas emancipation genom kejsar Karl V:s dekret blifvit genomförd. Klercker Cuba 82 (1898). SDS 1907, nr 323, s. 3. jfr: Gratiani dekret. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 277 (1843; benämning på en bekant samling af kanoniska rättsstadganden) [efter mlat. decretum Gratiani]; jfr DEKRET-BOK. — särsk.
a) (†) om de numera s. k. pseudo-isidoriska dekretalerna (se DEKRETAL slutet). Schroderus Osiander 2: 241 (1635). Dryselius Kyrkoh. ö. NT 331 (1708).
b) (†) om de tio budordens lag. (Budorden) woro hans (dvs. Guds) .. wilie och decret. Balck Musæus C 8 b (1596); jfr 1.
Ssgr: DEKRET-BOK. (†) jfr DEKRETAL-BOK. Schroderus Osiander 2: 262 (1635).
-BREF. (†) jfr DEKRETAL-BREF. Itt Decretbreeff til alle Biskopar, som .. kommo tilsamman vppå thet Constantinopolitaniske Mötet. Schroderus Osiander 2: 152 (1635).

 

Spalt D 550 band 6, 1909

Webbansvarig